takentooyoung

vemod -
En känsla av vemod kommer över mig. Som en kall hösvind kyler den ned mig. Min hud knottras till gåshud och mitt hår piskar mot ansiktet. Den skär rakt igenom alla lager av mig, hela vägen in i mitt hjärta. Det drar ihop sig i kramper, i fruktlösa försök att värja sig. Vemodet lägger sig tillrätta i min mage som regnslask. sänker sakta men säkert min tempratur. Svunna tider spelas upp som en film i mitt huvud med tillhörande emotionstrack och känslorna rycker tag i mig en efter en efter en. Växer i styrka som ett crescendo eller smäller till plötsligt som ett adrenalinpåslag. Kanske hade det hela vart angenämt, rentav njutningsfullt om inte vemodet hade kletat ut sig som en tjock glåmig hinna över alltihop och ständigt påmint mig om att dessa svunna tider är just svunna, över och aldrig kommer åter.
Jag är oklädsamt bitter för den späda ålder jag skrapat ihop men det hindrar mig inte från att ligga i min säng, vältrandes i mitt vemod och titta på alla mina svart-vita old-school memory-movies en efter en.

Någonting måste göras. någonting drastiskt